Ta av dig offerkoftan och kamma till dig.
Är på ett riktigt pissigt humör. Det känns ungefär som att jag har nikotinabstinens och PMS samtidigt. Jag vet dock exakt vad det beror på - jag har träningsabstinens. Jag har inte bara träningsabstinen, jag har LÖPNINGSabstinens. Förstår ni den grejen? Inte?
Jag har aldrig i mitt liv gillat löpning. Klartext: Jag har alltid hatat det! Till den grad att jag nästan blir förbannad när folk påstår att det är skönt att ta en joggingtur.
Nu är jag en av er. Jag har joined the dark side. Även om jag int klarar av att springa speciellt långt än - nackdel som kommer med att man aldrig sprungit längre än 400m i ett svep förut. I sommar ska jag delta i Race for Life. 5 kilometer. Målet är att klara det på under 30 minuter.
"Äsch det är väl inget" tänker ni, era djävlar. Men för mig är det något. För mig är det mer än något. För mig är det ett mål som nästan känns övermäktigt. Fem kilometer. Det är långt för mig. Mycket långt.
.
.
Till förklaringen av rubriken. Dagens motto. Jag är trött på offerkoftan! Det är egentligen ingen "offerkofta", utan snarare inställningen Det går inte. Jag kan inte. Inte skulle väl jag kunna.
Screw that!
Fram tills nu har jag inte haft konkreta mål. Jag har, som alltid, varit rädd att misslyckas. Rädd att om jag presszar mig själv för mycket så kommer jag gå tillbaka till mitt gamla liv. Det kommer inte att hålla.
MESPOTTA!
Alltså - av med offerkoftan och kamma till dig Lina! Det är nu det gäller. Så nu jävlar. Inget mer trams, inget såseri. Och nu när jag har börjat dela med mig av min "resa" till en hel hög - 58 personer om man ska tro sidvisningsstatistiken - så kan jag ju inte lägga ner nu. Inte för att jag gör det för er skull, det ska ni inte tro.
Förresten, jag hatar när folk säger att viktminkning, kroppsbygge och dylikt är en resa. Det är ingen jävla resa. Resor tar slut. Detta tar inte slut. I'm on the crazytrain now and there's no getting off.
.
Ikväll ska jag alltså trotsa bättre vetande och ge mig ut i joggingskorna igen. Har lite hosta kvar men det skiter jag ärligt talat i. Ska ta hand om en halvsjuklig 2-åring hela dagen imorgon. Jag måste vara på topp. Utan att ha gjort av med en veckas överskottsenergi så kan jag omöjligt vara på topp.
.
Vem vet, kanske hörs ni imorgon med! ;)
Tack för att du tar dig tid
att kommentera mitt inlägg :)
att kommentera mitt inlägg :)
Lisa aka Wysiwyg
Heja heja! :D
