.

Först måste ni tänka er vårat hus. Ett stort, luftigt timmer hus i två våningar med kalla trägolv. Snön ligger i drivor utanför fönstren - det är kolsvart ute.

Jag ligger i mitt rum, mina tofflor står redo bredvid sängen, morgonrocken hänger över en stol, jag har full pyjamas på mig.

Som i en dröm börjar en melodi spela i mitt huvud. Melodin blir mer och mer tydlig och jag vaknar med en lycklig suck mitt i höjningen av Tommy Körbergs O Helga Natt.

Jag ser mig omkring i mörkret, drar täcket närmare kroppen och insuper ögonblicket. Jag inser plötsligt vad det är jag hör, vilken dag det är och vad som väntar på mig på övervåningen! Jag stoppar snabbt fötterna i tofflorna, drar på mig morgonrocken och går ut ur mitt sovrum.

Från min dörr och från rummen mina systrar sover i har mamma lagt ut gångar av värmeljus. Värmeljusen fortsätter upp för trappen, genom köket och in i vardagsrummet. Längs vägen möter jag mina sömndruckna systrar. Vi ler, kramar om varandra och säger ett trött men kärleksfullt God Jul. Tillsammans går vi genom det flackande ljuset från värmeljusstigen, Tommy Körberg sjunger fortfarande uppe i vardagsrummet.

.

Uppe i köket möts vi av Mamma och Stefan. Vi ler, vi kramas, vi önskar varandra God Jul och fortsätter in i vardagsrummet - som också bara är upplyst av levande ljus. Där har det dukats upp glögg, te och kaffe i den finaste servisen. Det finns varma lussekatter, syltkakor, drömmar och pepparkakor. I hörnet av rummet står vår stora, blygsamt dekorerade julgran. Vi slår oss ner i soffan med varsin kopp och ett tilltugg och konverserar lite slött tills någon reser sig för att dela ut morgonens julklappar. På morgonen får alla en julklapp var, för att kunna hålla sig till den stora julklappsutdelningen efter Kalle Anka. Dessa morgonklappar är ofta "Från Tomten."

Vi får våra morgonklappar, öppnar dom i åldersordning som alltid - äldst först, beundrar dem, tackar, fikar lite mer och sen går vi till våra rum för att klä på oss.

Lampor tänds, ljus släcks och årets vackraste morgon är över.

.

.

Detta är ett ögonblick som måste upplevas för att förstå hur fyllt det är av jul och kärlek. Ingenting under julhelgen känns juligare för mig. Okej, att gå till kyrkan på julottan iklädd Leksandsdräkt bland slädar, flackor och snödrivor ligger tätt bakom.

Men julaftons morgon. Det är nästan ett heligt ögonblick.

En tradition jag aldrig vill bli av med. En tradition så fulländad och komplex att man inte riktigt kan greppa den när den händer. Man kan bara minnas med varmt hjärta och önska att det vore jul oftare.

Låten i dagens rubrik är min raka motsats idag! Jag saknar er mer och mer!

"De" säger att två månaderskrisen är den värsta när man är au pair/bor utomlands. Jag fick en rejäl smocka av den imorse. Det gick faktiskt så långt att jag låg med knäna uppdragna i sängen och tårarna bara rann. En fullkomlig känsla av hopplöshet och förtvivlan.

Jag var redo att packa mina väskor, ge upp och flytta hem till mamma. Jag såg bara de dåliga sakerna. Stressen och pressen över att alltid vara "på jobbet". Rädslan över att göra fel, inte räcka till. Språksvårigheterna. Och mest av allt; att detta inte är Sverige, min familj och mina vänner finns inte till hands. Jag har ingen jag kan krama om och känna mig helt trygg.

.

Men jag hade en nykter konversation med min käraste, älskade vän - min själsfrände. <3 Och hon sa helt rätt saker, fast på fel sätt. Eller helt fel saker fast på rätt sätt. Vet inte. Hur som helst så var det ett bra samtal och jag ryckte upp mig o åkte till gymmet.

Första gången någonsing förstod jag vad folk menar när de säger att det är skönt med löpning. Att lyssna på helt ett soundtack utan sång och stirra in i en vägg medan kroppen jobbar på gjorde att jag inte kunde tänka. Min hjärna blev helt blank. Precis vad jag behövde.

Men jag har en liten rädsla att jag gick ut för hårt igen. Mitt knä har känts okej i någon vecka och det verkar dumt att pusha det för hårt.

Nu är jag hemma igen. Har en stor hög med strykning som väntar på mig. Men har nästan tre timmar på mig. (jag skäms lite över att erkänna att jag önskar mig ett strykjärn i julklapp. Det är en ganska trevlig syssla faktiskt.)

.

Oroa er inte för mig där hemma. Hur hemskt det än känns att skriva det så finns det inget ni kan göra för att få mig att sakna er mindre. Ibland måste man försöka gilla läget och gå till gymmet istället.

Jag vet att när jag är otroligt känslostyrd och när det kniper så kan jag bli väldigt impulsiv. Jag kan inte gå utanför mig själv och titta på saker och ting objektivt när jag blir så här. Jag kan inte se de bra sakerna och väga dem mot de dåliga. Jag kan bara se: "Jag vill bort." (känner du igen dig pappa?) Jag kan inte tänka att "vad säger att det kommer vara bättre eller lättare någon annan stans?" Jag vill bara bort. I detta fall vill jag bara hem. Hem till Leksand. Hem till Skövde. Hem till Umeå till och med - även fast jag aldrig bott där.

Men nu efter att jag varit på gymmet och fått nykta till lite, så måste jag tänka på de sakerna jag skulle sakna med att flytta hem just nu. Carina, alla mysiga dagar på Costa, alla jobbiga pass på gymmet, att köra bil på fel sida, prata engelska, Jan and Rick, Murphy - och så klart familjen, de bra stunder vi haft tillsammans.

För om jag åker hem och inte kommer tillbaka så kommer livet gå vidare här ändå, utan mig. Jag kan inte spara detta till sen. Jag är här nu och detta händer nu. Det kommer aldrig hända igen.

Och jag vet inte om jag är beredd att låta livet här gå vidare utan mig. Inte riktigt än.

.

Skulle det bli så att jag vaknar varje morgon med ångest och spenderar hela dagarna med att längta hem; om jag blir konstant olycklig så kommer jag åka hem. Jag tänker inte gå under jorden i olycka bara för att bevisa för mig själv att jag kan klara det. Men vi är inte där än. Än är vi förhoppningsvis bara i två månaderskrisen. I mörkaste vintern.

Med vetskapen om att jag faktiskt åker hem om 9 dagar. Att Sverige finns inom räckhåll får mig nog att längta hem ännu mer. För när man inte har något att räkna ner till så känns det inte lika långt bort.

.

Saknar er iaf. Men snart kommer jag hem. (visserligen bara 14 dagar..) Jag kommer inte hinna spendera den tid jag vill med alla, men förhoppningsvis tillräckligt för att kunna känna att det ska bli roligt att åka tillbaka till UK igen. Risken finns ju att jag kommer längta hem ännu mer efter att ha varit hemma.

kram.

Sitter och planerar tatuering nummer två. Har hört mig för hos A om det vore okej om jag skaffade en - kände att det vore en schysst grej att göra.

Blev superpeppad nu när jag har fått glada nyheter och kände att "Nu är det dags." Så imorgon ska jag reka tatuerare. Vet att det finns två i St Ives som ska vara bra.

Familjetatueringen ska alltså bli av. Ska tatuera in bokstaven B på handleden. Har även lagt till att jag ska ha en fembladig ängsklocka (dalarnas landskapsblomma) i bakgrunden. Ett blad för oss alla fem. <3

Vet inte om den kommer göras innan eller efter jul, men är helt säker på att den blir av.

.

Imorgon blir mitt badrum klart (förhoppningsvis, det har ju bara blivit uppskjutet 7 veckor än så länge.) och om en stund ska jag och A åka in till Huntingdon o hämta min nya madrass och köpa gardiner och lampskärmar. När garderoben kommer vet jag dock inte. Är inte ens säker på om A har kommit ihåg att beställa den. Han är rätt vimsig. (med rätt vimsig menar jag att han är den vimsigaste människan jag någonsin träffat. Han kan inte ens räknas som en höna. Han är typ en nackad höna.)

.

Imorgon är H och B hemma från skolan för det är typ mittterminskonferens eller något sånt. B kommer antagligen vara hos Alex, så om det bara bli jag och H hemma har jag lovat att vi ska ha tjejdag och åka in till St Ives och fika (costa ofc!) och hälsa på hästen och mysa.

.

Ska försöka mig på att göra köttbullar ikväll! Är lite orolig, men det bli nog bra! De har ju inga förväntningar iaf. (fördelen med att inte vara en speciellt duktig kock!)

.

Saknar er där hemma! <3

Lär börja med att kommentera Jens kommentar; Jag är rädd för Gary Oldman, så jag vill inte se den filmen. Ännu en sån där situation där jag tar ut rädsla/hat mot fel skådis. Som Carey Mulligan/Mia Whats-her-face. Jag gillar inte Oldman för han påminner mig och Bruce Davison som spelar Senator Kelly i de två först X-men. Tycker Davison är läskig i dom filmerna. Han typ smälter. Visst är det orättvist?

.

Iaf. Tänkte skriva om en serie..

Jag har aldrig gillat Scrubs. I många år har den serien fått mig att gnissla tänder. Men jag antar att jag antingen har fått sämre humor (går det?) eller så är det bara för att det inte finns något annat att titta på här, har iaf börjat tycka att det kan vara lite roligt.

Denna lovande utveckling smulades dock sönder idag. Scrubs 2.0. Zach Braff är borta.

Numera handlar serien om en grupp nya läkarstudernade. Cox och Turk är kvar. That's it. Har aldrig stört mig så mycket på en karaktär som på "Cole" - eller vad han nu heter.

Scrubs är numera som en blandning mellan Greys Anatomy och Community. De har t.o.m en karaktär som är precis som Jeff. (bitter och nonchalant.)

DÅLIGT!

Man ska sluta på topp.

Som med Vänner. Vilken serie alltså.

.

Dags att hämta T från skolan.

Jag har haft en konversation med Empire om listan Worst Accents men Fassbender på.

De menade att "He went all Irish". Jag tyckte att och? Det gör jag med from time to time, så är det när man inte har engelska som första språk. Då informerade Empire mig om att Fassbender är född i tyskland med tyska föräldrar, men uppväxt på Irland. Hoppsan. Det visste inte jag. (tänker vara mogen och skylla på Snus. Det är hon som älskar Fassbender, inte jag, och hon visste inte om det. Hmpf!)

Så då skämdes jag.

.

Och snart kommer jag hem igen! Om typ två veckor!

Yippididoo!

.

Det är kallt. Jävligt kallt. 15 grader just nu för att vara exakt. Och Mark, snickaren som gör badrummet i mitt rum har fönstret öppet - är han riktigt riktig? Tjockis.

Det borde vara en bra dag idag. Men det är det inte. Kidsens farmor har varit här i helgen för A och K har varit borta, så hon tog T till skolan = jag har egentligen inte gjort ett jota idag. Sket i att gå till gymmet, för jag var sur. Nu i efterhand kan jag nog känna att det hade varit bra att ta ut lite energi där. Och Carina har inte hört av sig, så jag är sur på henne också. Tankade bilen i St Ives. 32 pund. Seriöst. Jag brukar ligga på en stadig tjuga under en vecka. Har iofs buskört en del. 

Köpte en filmtidning igår. Empire. Läste den på Costa och trodde att jag skulle bli lika inspirerad som av Total Film.

Ack så fel man kan ha. Vilken skittidning! De hade i princip samma artiklar som TF, fast från brittisk synvinkel, utan fyndiga, sakastiska skribenter + en hel massa reklam.

Detta gjorde mig förbannad av att läsa Empire: 
Best newcomer of 2011 no 2: Melissa McCarthy. - Eh. Vad är det för retard som har skrivit denna lista? Newcomer? Melissa McCarthy? För det är ju inte så att hon fr.o.m år 2000 gjort 153 episoder av Gilmore Girls, 35 i Samantha Who? och sen 2010 har huvudrollen i serien Mike and Molly - som hon, just by the way, vann en Emmy för! Eller? Jo, så är det. 
Jag känner lite så att om Empire ska låtsas vara en tidning i TF's kaliber (som de låtsas vara iom att de kopierar allt TF skriver) så kan ni väl iaf göra research om vad ni publicerar. Och bara för att att skådis gör EN bra roll i en FILM så betyder det inte att hon är en Newcomer!!

Spoilers! - Seriöst. Man får inte skriva en lista om "Best Death-scenes" och ha med en av 2011's största filmer! KUL för oss som inte har sett den filmen! Tack så jävla mycket. Idioter.

"Oscarsgalan kommer domineras av brittiska filmer" - Eat me. Jag känner inte att ni kan ta credit för Merryl Streeps skådespeleri i The Iron Lady bara för att hon spelar Margret Thatcher. Och att lägga fokus på Eddie Redmayne när man gör en artikel om My week with Marilyn känns bara onödigt. Don't get me wrong, jag älskar Redmayne. Men seriöst. Det är väl knappast han som gör filmen sevärdig? 
.

Jag är besviken. Mycket besviken. Jag var så besviken att jag lämnade tidningen på Costa! 
Summa summarum: Tidningen var mest fylld av reklam och dålig skrivna artiklar. Gillar inte heller när folk inte kan ta ställning. Att ha ett helt uppslag av reviews för 90% av filmerna får tre stjärnor och resterande får två eller fyra känns ju bara meningslöst. Visa lite stake! Är filmen skit, säg att filmen är skit och förklara varför - att ge den två stjärnor och lite mesigt tycka att "pjaa, det var ju inte den bästa jag sett, men andra kanske gillar den" är inte vad jag vill läsa i en review. Jag vill ha åsikter med starka grunder. Så man kan hålla med eller mot, så man kan diskutera en films värde. (om än i huvudet.)

.

Snus, detta kommer göra dig upprörd. Tidningen hade en lista över skådespelare som levererat den sämsta dialketen. Fassbender var med. De rackade ner på hans dialekt som Magneto. (för det är ju så att Magneto, precis som Ian McKellen är britt. NEJ EMPIRE! SÅ ÄR DET INTE! Magneto - aka Max Eisenhardt eller Eric Lensherr - föddes i Tyskland! Precis som Michael Fassbender! Shocking huh?!)

.

Men det fanns så klart några highlights i tidningen. Vill se filmen Welcome to the Rileys. För jag hatar Kirsten Stewart och hon spelar en tonårshora som visar arslet. Fick tre stjärnor (no way!) och omdömet : "Touching, promising, but unconvincing" - så diplomatiskt. Vill se om Stewart kan leverera något annat än uttryckslöst sura miner.

Vill också se Carnage med Kate Winslet. Hon ska tydligen leverara en episk kräk-scen. Lär ses.

Mest sugen blev jag på den franska, svartvita stumfilmen (!!!) The Artist, som har en enda amerikansk skådis med. John Goodman. Och hur bra är inte han då?! (men tja! Surfar in på IMDB för att kolla in resten av castingen. Upptäcker direkt att bl.a amerikaner så är James Cromwell med i filmen! Tack Empire för att ni åter igen visar brist på research och allmän anständighet.)

.

Något som gjorde mig glad var dock att The Rock låg som nummer 1 under Best Tweets med tweeten "Be the person that when your feet touch the floor in the morning the devil says, aww shit.. they're up." - som jag retweetade en gång i tiden.

En annan rolig tweet med på listan kom från Steve Martin: "I hate my zip code, 69814. This is baloney. Government plot. When matched to alphabet, letters spell out JIHAD “

I lol'd.

.

Nu ska jag stryka två knökfulla maskiner tvätt. Tack Barn.

.

Var på gymmet idag - så klart.

Mitt knä har börjat säga ifrån mer och mer så jag cyklar numera, vilket jag hatar. Sen körde jag min vanliga styrkerunda med lite extra fokus på ryggen och bröstet. No biggie.

.

Sidenote; Har varit sugen på att kolla in Impressions Free Weights gymmet. Fattar ju av titeln att det är ett gym med fria vikter men har aldrig varit där. Allt finns ju på det vanliga gymmet (detta är alltså ett till, mindre gym som finns i samma hus som mitt gym - jag får vara i båda - typ som gymmet och tidron i leksandshallen) men idag kunde jag inte hålla mig, så jag kilade ner en trappa för att kolla. Hamnade nere i en dunkel korridor i källaren med dubbeldörrar längst bort. Gick tvekande fram till dörren och stannade. Då ropade en muskelknutte till mig från trappan; Do you have the code? 
Jag sa tvekande att nej, det hade jag inte.. Så han kom fram och släppte in mig. 
Vita betongväggar, gamla maskiner, ett löpband, några cyklar och massor av stänger och vikter. Fyra muskelknuttar. 
Tror ni jag kände mig hemma? - Ja, det gjorde jag! 
Det var ett riktigt gym! Jag hade inte ens blivit förvånad om någon hade skrivit Pain is weakness leaving the body i blod på en av väggarna. (mitt nya motto förresten)

Så där kommer jag nog hänga en del from now on! 
Det vanliga gymmet är bra, riktigt bra, men det är för posh för min smak. Jag kan inte träna ordentligt. Väggarna är gröna, det är instruktörer tamigfan överallt, folk bryr sig om hur de ser ut när de gör olika maskiner, etc. Not what I need - jag vill vara ful när jag tränar, jag vill kunna stöna och stånka utan att någon bryr sig.

.

Det jag skulle komma till var att när jag bytte om så kom jag på att jag skulle checka in min kropp i helkroppsspegeln - för att se om man såg någon skillnad.

Jag tror jag måste ta det lite lugnt i fortsättningen när det gäller styrketräningen.. Iaf när det gäller armarna. De ser egentligen inte ut att vara annat än filmjölk i.o.m att jag är fet också. Men, det är inte snyggt på en tjej att när man spänner bicep får man en bula.. Men det är ju såå roligt!! (vet inte riktigt vad jag tycker!) 
Borde fokusera på kondisen och försöka bli smal istället - men att bygga muskler går ju såå mycket fortare! Och resultat är roligt! 
Jag känner att om jag fortsätter så här så kommer jag vara den i vår familj som ser ut som Hugh Jackman. (Eller hur Pappa!) 
Så lär ta tag i cyklandet. (fy bubblan.)

.

Och Costa. Alltså. Det är inte okej längre. 
Jag vet inte varför, men jag älskar att vara där! Det är en sån skön atmosfär och jag gillar att sitta där inne o teckna. Men. Personalen har börjat känna igen mig..!

Idag stod Sam (jag vet t.o.m vad de flesta heter!) i kassan när jag skulle beställa. Hann inte mer en öppna munnen innan han med ett pillimariskt flin sa A cinnamon latte?

Men jag kontrade med att jag ville ha den Medium att ta med - nöjd. (Istället för en large to stay in.. för alla St Ives mammor skulle hade intagit Costa med barn, morföräldrar och barnvagnar. Bummer.)

Managern Chris sken upp när han gav mig min latte som för att säga Nejmen! Är du här igen! Treevliigt! 
De har även inför "Wear pyjamas to work day" på Costa - som egentligen faller i April. Men de har haft pyjamas två dagar denna vecka. Jag tror att de egentligen bara vill chilla omkring i pyjamas under arbetstid. Det gör ju inte ens jag!

.

Var inne på the White Hart och åt lunch också. Börjar bli stammis där med.. - Men varför överge ett vinnande koncept?!

När jag beställde min mat frågade en man som satt bredvid mig i baren om jag var amerikan! Jag sa att Öh, nää, jag är svensk.

Han såg förvånade ut och sa att jag hade en väldigt amerikansk dialekt.

Jamen man tackar, man tackar!

.

Föregående scenario är så vanligt här, vilket jag tycker är helt underbart! Folk kommer upp till en och bara börjar prata med en, helt casual. Så himla härligt!

Funderar på att gå ner till puben och sätta mig o rita och äta middag.

.

Försöker lära B hur man blåser bubblor med tuggummi. Fick även berätta för honom vem Bruce Springsteen är..

Jag vet inte riktigt hur dessa barn har blivit uppfostrade..

Dagarna flyter på, inget speciellt händer egentligen. Hänger på gymmet och Costa i St Ives, lunchar med Carina, ritar, lagar mat. Hänger med barnen. Typ.

.

Var på Christmas Light Switch On ikväll. (var på den i St Ives i söndags, men det var marknad också.)

Det är helt enkelt att de tänker all julbelysning inne i byn. Hela byn var där och åt mince pies och drack mulled wine - som nästan är glögg, fast inte lika gott.

Det var riktigt mysigt, det kändes typ som att jag var med i Gilmore Girls. :)

.

Imorgon blir förhoppningsvis mitt rum klart!! Yaay! Fast min dubbelmadrass och min garderob har inte kommit än. Så får sova på en singelmadrass och ha kläderna i en låda ett tag. Men jag har mitt eget badrum - kommer nog spendera mina dagar där inne ändå så. ;)

.

.

Imorgon blir det gym, Costa och tvätt. Chocking.

PÖSS